| |

Sonic: Unleashed, Wii

Sonic, karaktären som mer eller mindre är lika känd som Super Mario. Speciellt nu då dom dyker upp i samma titlar var och varannan dag. Men jag bestämde mig i alla fall att pröva detta spel efter jag kollat upp lite på internet och sett att det fått ganska bra poäng på några ställen.

Ett gigantiskt intro utspelar sig. Det är explosioner och en snabbare än ljuset Sonic som strider mot varandra. Sonic tar sig med lättnad hela vägen och står öga mot öga med Eggman, även tidigare kallad Robotnik.
Då plötsligt från ingenstans så tar Eggman fram en kontroll han gömt i bakfickan och paff! Förvandlar Sonic, den bitchiga igelkotten till en varulv.... VA I HELVETE?

Okej, sonicteamet har försökt att lägga upp lite story i det här spelet och som faktiskt inte verkar vara helt åt helvete. Om man orkar följa den. Men det var tyvärr inte någonting jag orkade göra i alla fall. Jag spelade väl det här spelet i ungefär 1-2 timmar. Sen vart det bara för mycket då spelet är väldigt enformigt.
Låt mig förklara med några enkla ord för att beskriva vad som hände.



Loading, cutscene, loading, 1 minut spelande, loading, cutscene, loading, cutscene, 1 minuts spelande, en bild över en stad då du måste läsa 4 dialoger innan du kan komma vidare. Sen så kommer en bana på kanske 3-4 minuter. Sen börjar visan om. Det vill säga, på dom 1-2 timmarna jag satt där var bara 15% av tiden jag faktiskt spelade. Vad är det för sadistiska idioter som har gjort det här spelet? Jag verkligen dyrkar Sonic in i det sista. Dom 2 första spelen till sega är ändå någonting jag skulle lägga på en top 10 lista av all timers.

Och inte nog med att du knappt får spela. När du väl spelar så är du på en väldigt instängd bana. Det ser ut som att du kan gå och hoppa upp lite vart som helst, men det enda du kan göra är att gå framåt och följa banans gång. Alltså ingen frihet över huvud taget. Det enda jag tyckte var lite roligt var när skärmen flippade om så att du spelade spelet som om det skulle varit i 2D. Då hände det någonting, spelet vart plötsligt snabbt, lättmanövrerat och, ja, njutbart helt enkelt.


Och sen så måste jag även klaga lite på kontrollerna, vem i helvete sätter attack och superspeed på samma motion? Detta ledde till att jag flera gånger flög in i fienderna med väldigt hög fart ett antal gånger. Och som senare ledde till min död.

Och fightingsystemet som varulv var inte direkt bättre. Då du slåss med högerhanden genom att skaka högerkontrollen, och vänsterkontrollen för vänsterarmen. Och sen kan du göra ett "specialmove" genom att göra samma motion med båda. Detta ledde till att Sonic flera gånger endast stod och slog med ena armen gång, på gång fast jag försökte göra denna supermove som skadar alla runt omkring en.


Det finns säkert någon där ute som kan njuta av det här spelet. I alla fall om du har gott om tålamod och inte bryr dig om att du mest sitter med dötid. Men jag skulle bara köpa det för att kunna ge bort det till någon jag verkligen hatar.

In and out // Tobsson

Kommentarer
Postat av: Anonym

Har du ens spelat de gamla Sonic-spelen till Sega Mega Drive?

Ifall du har det, och ändå skriver en sån här recension, just wtf.

Just detta spel var å ena sidan kickass, å andra sidan helt åt helvete.

Banorna när man var vanliga sonic var helt jävla awesome, de gav en verkligen känslan att Sonic Team kanske lyckades den här gången.

Werehog banorna däremot... Så fruktansvärt generic och platt. Jag har spelat minst 20 spel med EXAKT samma combat och skit.



Btw, loadingtimes är pga du spelar på ett Wii.

I mean, ska du recensera spel kan du väl ändå skaffa en riktig konsol, inte en barnleksak.

2010-02-09 @ 17:23:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0